ENKLARE
KÄLLSORTERING
BÖRJAR I VARDAGEN
Vi vill göra rätt när vi källsorterar. Men även när vi vet var en förpackning hör hemma återstår en viktig fråga: Var ska vi göra av den?
När fler avfallsslag ska hanteras behöver vi också tänka på hur vi skapar smarta, användarvänliga lösningar som gör sorteringen enklare i vardagen.
När viljan finns, men vardagen kommer emellan
De flesta av oss känner nog igen situationen. Vi står med en förpackning i handen och funderar på var den egentligen hör hemma. Är det plast? Papper? Eller något som ska sorteras på ett helt annat sätt?
Ibland är svaret självklart. Ibland behöver vi tänka efter lite extra. Men även när vi vet exakt hur något ska sorteras återstår en annan, minst lika praktisk fråga:
Var ska vi göra av det?
För källsortering handlar inte bara om kunskap. Det handlar också om att ha utrymme, att enkelt kunna komma åt sina sorteringskärl och att ha lösningar som fungerar i vardagen. Och det är inte alltid så enkelt som det låter.
Mer att sortera, men inte mer plats
I takt med att kraven och förväntningarna på källsortering utvecklas behöver vi hantera fler avfallsslag separat. Men våra kök, skåp och andra förvaringsutrymmen blir ju inte automatiskt större för det.
Under diskbänken ska kanske både sorteringskärl, rengöringsprodukter och nya köksfunktioner få plats. På kontor och andra arbetsplatser ser förutsättningarna annorlunda ut, men ofta finns samma grundläggande utmaning: flera behov ska samsas om ett begränsat utrymme.
När det blir trångt eller opraktiskt riskerar källsorteringen att bli ytterligare ett moment som kräver tid och energi.
Det väcker en fråga som vi på IMA tycker är viktig:
Hur kan vi göra det enklare att sortera rätt, utan att göra vardagen mer komplicerad?
Smarta lösningar börjar med att förstå problemet
När vi utvecklar nya lösningar börjar vi inte alltid med en idé om en ny produkt. Vi börjar med att försöka förstå vad som faktiskt behöver fungera.
Hur använder människor sina utrymmen? Vad upplevs som krångligt? Vilka funktioner behöver samsas?
Och var finns möjligheterna att förenkla?
Ibland handlar det om att använda en yta på ett smartare sätt. Ibland om att ifrågasätta varför vi gör som vi alltid har gjort. Måste exempelvis all källsortering få plats under diskbänken? Kan vi använda andra skåp eller lådor? Och kan vi anpassa lösningarna bättre efter hur olika typer av avfall uppstår i vardagen?
Det är ofta i sådana frågor som nya idéer föds. För innovation behöver inte alltid vara något stort eller tekniskt avancerat. Ibland kan en ganska liten förändring göra stor skillnad för den som ska använda lösningen varje dag.
Vi behöver tänka på hela kedjan
Men det handlar inte bara om att utveckla smartare produkter. Förutsättningarna för källsortering skapas långt innan någon står där med en förpackning i handen. De påverkas av hur vi planerar våra kök och andra miljöer, vilka funktioner vi ger plats åt och hur vi utformar lösningar för insamling och sortering.
Därför tror vi att det behövs mer dialog mellan de olika aktörer som påverkar hur källsorteringen fungerar. På IMA befinner vi oss i mötet mellan människorna som använder lösningarna och köksindustrin som utformar miljöerna där de ska fungera.
Genom att förstå användarnas behov och kombinera den kunskapen med vår erfarenhet av produktutveckling, kan vi skapa lösningar som fungerar i vardagen. Samtidigt kan vi genom dialog med köksindustrin bidra till att källsortering får en tydligare plats redan i planeringen och utvecklingen av kök.
Samtidigt behöver vi förstå hur avfallshanteringen förändras, så att våra lösningar kan utvecklas i takt med nya krav och behov.
För det är först när hela kedjan fungerar som vi skapar riktigt bra förutsättningar för den som ska sortera.
Att göra rätt ska kännas enkelt
Vi tror att de flesta människor vill göra rätt. Men vi tror också att vi som utvecklar produkter, planerar miljöer och utformar system har ett ansvar att göra det så enkelt som möjligt att kunna göra rätt.
Det handlar om att förstå vardagen, se möjligheterna i det utrymme som finns och skapa lösningar som fungerar i praktiken. Och kanske behöver vi ibland vända på perspektivet. I stället för att bara fråga hur vi får människor att bli bättre på att källsortera, kan vi fråga oss:
Hur kan vi bli bättre på att göra källsorteringen enklare för människor?
För när vi utgår från människans behov kan vi skapa lösningar som gör skillnad.
Inte bara för källsorteringen. Utan för vardagen.
